Vårt första projekt kommer att vara renovering av trappan upp till andra våningen och hallen på övre våningen. Det omfattar tak, väggar och golv. Vi har valt detta projekt därför att det är lätt att avgränsa och det går lätt att dela upp i etapper. Vi har gjort en projektplan med en beskrivning av den känsla vi vill skapa i ytan, färgsättning, budget och när det skall vara klart.
Den första delen av projektet innebär att vi testar av hur lång tid det egentligen tar riva ned, göra underarbetet och färdigställa ytan. Den avgränsade ytan innebär att vi låter den blåa heltäckningsmattan ligga kvar på golvet.
GolvetVi har lyft på heltäckningsmattan och under matten ligger en mörkt filtmaterial, som gör att det är mjukt att gå på, vilken i sin tur ligger på en masonitskiva som är spikad på trägolvet. Trägolvet i sig ser ut att vara o gott skick och vi hoppas att det går att slipa. Vi har inte kommit fram till hur vi skall behandla golvet i hallen och trappan ännu och låter det det ligga och gro eftersom att själva golvbehandlingen kommer att bli det sista vi gör när tak och väggar är helt klara. Hur ful den blåa heltäckningsmattan än är så skyddar den ju golvet under när vi arbetar med tak och väggar. Den är dock riktigt trist att dammsuga men å andra sidan så ligger allt smuts där den hamnar - fördelen med heltäckningsmattan är ju att den samlar all smuts! Det luktar lite gammalt hus idag när man kliver innanför dörren och det är inte konstigt. När vi tar bort heltäckningsmattan kommer troligtvis en stor del av doften att försvinna med den!
Vägg nr 1 - murstocken till högerVäggar ingår dock men är begränsat till tre ytor - väggen till höger där murstocken går från källaren med rör för oljepannan och sedan upp till öppna spisen på första våningen. Murstocken är putsad, spacklad och sedan är tapet tapetserad direkt på. Det verkar som att tapeten, enbart i ett lager, är den tapet som sattes upp 1965 när huset gjordes om från sommarboende till året runt boende. Denna vägg är klar. För att ta bort tapeten provade jag först med vatten vilket inte fungerade något vidare men jag insåg hur smutsig tapeten var då vattnet blev helt svart från att bara dra ett drag med trasan. Inte så konstigt om nu tapeten suttit på plats i snart 45 år. Med borttagningsmedel för tapet gick det dock mycket bättre och efter att ha delat upp väggen i två omgångar fick jag slutligen bort all tapet och ytan blev ren. Det krävs dock en del tålamod och bra musik för att kunna pilla bort allt från mikroskopiska tapetbitar till stora ytor. Jag slipade av ytan med ett mycket fint sandpapper för att få bort det sista och då blev murstocken helt slät. Ytan skall målas med matt linoljefärg. Den första stryckningen är klar och underlaget suger rejält med färg men den täcker bra och resultatet blev riktigt bra. Luktar dock enormt mycket! En till två stryckningar till så är ytan klar.
Vägg nr 2 - rakt framDen andra väggen är den rakt fram sett från trappan. Den väggen var täckt med en spånskiva från golv till tak. Det var riktigt svårt att komma under spånskiva och få ett bra grepp för att kunna dra bort den. Skivan var spikad, med galet mycket spik, på reglar mot väggen. Kofoten är riktigt bra! Efter ett mindre styrkepass kom vi slutligen in på väggen bakom och där fanns pärlsponten från 1905! Jippi! Fast när vi tagit bort all spåskiva från väggen så såg det inte riktigt riktigt ut ändå. På halva delen av väggen ser det ut som att panel alltid har suttit där. Pärlsponten är målad i en beige ton i någon form av färg som inte trängt in i trät. Bakom pärlsponten kan man se det uppreglade träpanel, råsponten, som är riktigt grov och ser ordentligt tjock ut. Pärlsponten i sig är tjock, ca 225 mm tjock, och har en uppskattad bredd på 120 mm. Väggen är förståss full med spikhål..Den andra delen av väggen ser ut att vara ett ihopplocka är pärlspont. Den är grön till färgen och måste ha suttit någon annanstans innan. Den ser ut att ha suttit i ett grovt utrymme och den gröna färgen påminner om en linoljefärg fast den är hård. Vi trodde att det varit en dörr på platsen eftersom att jungfrukammaren ligger direkt bakom men det visade sig att det inte var rätt. Men något har skett med väggen sedan huset byggdes och då vi inte har orginalritningarna så kan vi bara gissa oss till hur det har sett ut. Men det kan ju också vara så att att pärlsponten i sig är återanvänd från ett annat hus redan från början - väggen har nämligen varit pappspänd och sedan tapetserad. Tyvärr finns inga större spår kvar av hur tapeten sett ut för den är borttagen men in vid kanterna kan man skönja delar av tapet som går i grönt med lite olika färger. När allt var rivet - varför blir det så mycket skräp när man river ned en vägg? det känns som att materialet i sig växer när det lämnar väggen med en faktor om tio.. - var det vara att ge sig på underarbetet. Schellackering(med egen gjord schellak på T-röd och schellackflagor inhandlade på Claessons trätjära), spackling i all oändlighet, fogning av skarvarna och tvättning. Väggen ser inte klok ut med två olika färger, schellack fläckar över allt, spackling i mängder och fogade skarvar. Det ger ett kaostiskt intryck men det kommer att bli riktigt bra när färgen kommer på.
Vägg nr 3 - vänsterDen tredje väggen är en liten ytan på ca en meter innan själva trappan svänger igen. Även denna vägg var klädd med uppreglad spånskiva som tog mycket kraft att få bort. Bakom spånskivan så upptäckte vi dock något helt nytt - en dörr! Runt dörren är det återigen samma pärlspont som innan, beige i färgen, men även denna ytan ser ut att ha varit pappspänd någon gång genom historien. Spikarna som pappen är fäst med bjuder på enorma utmaningarna när dom skall tas bort. Tur att jag gått en tapetserarkurs och har lite vana att dra ut nubb...
Vägg nr 4 - trappanI trappan finns en avgränsad yta som även den varit klädd med tapet på spånskiva. Bakom spånskivan så trodde vi att vi skulle hitta pärlspont med så var inte fallet. Istället så hittade vi baksidan på pärlsponten som vätter mot vardagsrummet - det innebär att vi faktiskt har mer pärlspont på en vägg som inte omfattas av just detta projekt. Men det är bra att veta! Denna ytan har också varit pappspänd och tapetserad i samma gröna nyans som de andra ytorna. På panelens baksida finns en notering med namn, Gerry Ahlst, vilket är roligt. Undra vem han var? Vi kommer att regla upp och köpa ny pärlspont i samma dimension, dock inte så tjock som den gamla för den vet jag inte vart man kan få tag på, och spika upp den och måla den i kittvit. Vi kommer att få avsluta men en kvartslist precis som det var innan. Det blir mycket mäta och spika planka för planka eftersom att väggen är i vinkel med trappan upp. Vi slippar åtminstone spackling och fogning då panelen kommer att målas två gånger innan vi spikar upp den.
TaketDe tre väggarna sitter i anslutningen till taket. Taket var klätt med en tipsskiva utan reglar direkt på pärlsponten. På pärlsponten satt dock den gamla pappspända taket kvar. Pappen var målad vit. Genom att vi nu har dokumentation på hur taket varit pappspänt så ser vi också bredden på taklisterna som suttit på plats. Enligt boken "Så byggdes villan" kan man läsa att i hus som byggdes under 1890-talet så var innertaken klädda med pärlspont och sedan pappspända och målade. Det stämmer precis i vårt fall med taket i trappan. Vid 1900-1910 talet så var taken iställen bara klädda med panel och inte pappspända. Pärlsponten är inte lika bred som den på väggarna. Den är också helt obehandlad. Vi har valt att ta bort det pappspända taket för det var fullt med hål efter att man spikat upp gipsskivan. Vi kommer att måla taket i vit linoljefärg istället. Skulle man ångra sig med tiden kan man då pappspänna taket igen.
Hemliga dörrenDen hemliga dörren är ca 80 cm smal och ganska låg. Det är troligtvis så att det är dörren som pigan har tagit när hon gått från köket via serveringsgången upp till andra våningen. Dörrens handtag är bortslaget och så även gångjärnen(för att få en rak yta att fästa reglar och spånskiva på antar jag). Dörren i sig var spikad med sex stycken otroligt grova och långa spikar för att sitta fast i ramen. Dörren är målad vit, som dock gulnat med åren, och färgen faller bort i stora delar bara man petar på den. Under den vita färgen ser det ut att vara en ljusblå nyans men det färglagret är väldigt tunt. Dörren har fyra speglar; en liggande underst och överst med två stående i mitten. Otroligt vacker! När en så spännande dörr dyker så vill man ju veta vad som finns bakom den. Sagt och gjort, spikarna drogs ur och det var bara att lyfta bort dörren ur karmen. Bakom var det isolering, ca 8 cm tjock i stora skivor av något syntetiskt material, har man dragit ledningarna för den vattenburna värmen. Dom är dragna mitt för dörren....bakom dem ser man skåpen som är platsbyggda 1965 i det som en gång var serveringsgången. Vi får se hur vi gör med dörren i framtiden men just nu kommer det att vara en "blinddörr". Vi kommer att hänga den på gångjärn och hitta rätt handtag men inte göra mer än så. Jag pratade med Richard på Fönsterantiken som tyckte att speglingen på dörren inte stämde riktigt med husets ålder. Huset i sig verkar vara en härlig röra av 1890-tals detaljer och 1900-tals detaljer. När färgen dock ramlade bort står det skrivet med blyert följande på dörren: Johansson Särö - så dörren är med stor sannolikhet beställd av L L Johansson när huset byggdes. Speglingen ger lettrådar till hur dörrarna såg ut på övervåningen.
ProvmålningVi har testmålat två olika nyanser av linoljefärg från Ottossons - kittvitt och ljusgrå. Först var vi helt eniga i den ljusgrå eftersom att det skapar en liten kontrast mot kittvitt som vi har tänkt att ha på dörrar, foder och lister. Men när vi testmålat så inser vi att den lilla ytan som vi jobbar med kommer att bli sönderhackad av små ytor med olika färger - matt vitt på murstocken, vitt i tak, ljusgrått på panelen och sedan kittvit dörr för att sedan igen bli matt vitt på nästa murstock. Därför har vi valt att ha hela hallens pärlspont i kittvitt istället och låta den ljusgråa färgen vara denna gång. Vi är dock väldigt förtjusta i färgen och kommer garanterat att använda den någon annan stans. Vi håller oss kvar vid vår vision och hallen kommer nu att bli väldigt ljus och sannolikt upplevas som mycket större än vad den upplevs idag med tanke på den färgglada tapeten och heltäckningsmattan.
ElVi har nu förstått hur elen är dragen. Elen är omdragen 1965 för att dölja elledningarna som antagligen var där från början. Elen är lagd i plaströr. Vi får se vad elektrikerna säger om det men det bättre att elen faktiskt är omdragen än att vi fått göra även detta själva. Även fast jag tycker att det är vackert med synlig el om det är gjort på rätt sätt.
Taklister, golvlister och dörrfoderEfter målningen är klar så måste vi bestämma vilken typ av taklist vi skall ha. Det är även här svårt att veta - läser man böckerna så skall det vara en klassiska hålkärlslist men det finns även mer arbetade taklister som drar mer åt 1890-talet. Alla dessa beslut! För att inte tala om golvlister och dörrfoder. Man kan leta efter rätt lister i all evighet - på internet finns hur mycket lister som helst och jag antar att det handlar om att bestämma sig för en list och sedan stå fast vid det valet. Alla lister är borttagna i huset så vi vet inte hur det har sett ut från början heller. Det finns en liten bit kvar i utrymmet under trappan som visar på en ganska enkel profil men det är svårt att veta om den listen funnits i hela huset eftersom att den som finns kvar återfinns det som varit en skrubb. Vi har några lister som vi funderar på som vi hittat på ABI Trä, Linne och Halland, men vi har lite tid på oss innan vi behöver fatta det beslutet. Då det är 310 cm i takhöjd på undervåningen och 285 cm på övervåningen så kan vi ta till lite när det gäller dimensionen på listerna. Dom kan inte heller vara för små för då försvinner dom. Lister är detaljer som höjer hela rummet och därför känns det viktigt att det blir rätt. Det skall bli skönt när beslutet är taget - då är det den listen som gäller i hela huset. Fast om jag får som jag vill kommer vi att ha en betydligt högre sockelpanel i sällskapsrummen...förhandling pågår.
